torsdag, mars 22, 2007

jagär

"begåvad" med en bästa väninna som alltid säger vad hon tycker, när hon tycker det. Hon låter näst intill arg och ibland förolämpande när hon säger saker till folk, och hon kan nära på skrika ut ifrågasättande till människor hon möter för första gången. Hon är inte som dom flesta att hon alltid vill göra ett "bra intryck", nej hon kör sitt race och jag kan inte annat än bara dåna och tacka Gud, och allt som lever och andas för att jag "fått" henne!! Men hon kan ju vara väldigt charmerande och trevlig också, när hon vill.

Jag berättade för henne om en incident i affären för inte så länge sedan (märkligt vad konstiga saker det sker i affärer numera) och då nästan skrek hon att det fattar du väl att han trodde att du stötte på honom! Nej det förstod jag inte. Jag är normalbegåvad och alldeles vanligt smart men tydligen alldeles förbannat blåögd i vissa situationer? Vad som hände?
Jo, jag var som tidigare nämndes i affären och när jag ur frysdisken plockar upp en färdigmatsförpackning så händer det roliga att bara någon sekund senare en man plockar upp exakt samma vara som jag hade valt...
Då dyker inte helt oväntat den lille jevulen upp i mig, jag vänder mig mot honom, ler lite illmarigt och väser liksom halvhögt ur ena mungipan -copycat!

Snabb som en liten iller försvinner jag iväg till kassan då han gjorde ett försök att följa efter mig...han ville visst prata...men det ville inte jag....

Andra bloggar om:

Inga kommentarer: